Hästar
Tänkte berätta lite om mitt liv med hästar...
Jag fick min första häst när jag var 10 år gammal, alltså året 2003 tror jag. Det var ett gotlandsruss som hette Heidi, och som blev min bästa vän. Jag lärde mig i princip allt på henne, hade aldrig gått på ridskola innan eller nåt, utan mamma hjälpte mig mycket, hon har haft 2 hästar innan vi fick Heidi. Sen så efter nått år började jag på en ridskola, där det bara fanns islandshästar, tröttnade efter 1 år, då jag också hade tävlat en gång, då jag kom 4 av 25 staratnde, var riktigt nöjd då. Heidi som var 28 år när jag fick henne började få ont i benen och när hon var 31 år så var vi tvugna att ta bort henne. Det är det värsta som har hän i mitt liv, kommer aldrig mer få se min bästa vän igen. Var utan häst i några månader, men stod inte ut särskilt länge, hade ingenting att göra, utan satt mest i stallet under alla henens täcken och grinade på sommarlovet, så i juli tror jag att det var så hittade vi Viran, eller Edens Evita. Ett 11 årigt connemara sto som jag föll för direkt, eller inte direkt tror jag, tyckte först att hon var jätte ful, det var för att hon var albino, men sen när jag fick leda henne dit, och hoppade upp i sadeln visste jag direkt att hon skulle bli min. Så efter 2 dagar var hon hemma hos oss, och den dagen kom även mammas häst Lara, eller La Traviata hem till oss. Ett 10 årigt svenskt varblod som varit travare. Mamma och jag red varenda dag som var kvar på sommarlovet, och sen på hösten ställde vi ut Viran. Kommer inte ihåg vad vi fick för poäng, men dom sa i alla fall att hon var av god rastyp och lite mer saker. Sen nästa sommar så skickade vi iväg hästarna för betäckning, det tog ett tag innan dom var helt fördiga, blev lite problem men endel saker, som till exempel så fick Lara tvillingar, men dom lyckades ta bort ett, och Viran fick fång.
Men sen så året efter så bröt jag ju foten på vintern när jag red Lara, en väldigt allvarlig skada, och har fortfarade ont ibland, och det kommer aldrig gå över. Så det vart slutet för ridiningen ett antal månader framåt, och när jag äntligen fick rida igen så hade jag ingen häst för att då var det för nära fölningen. Men jag red faktist några gånger med gips på i alla fall, några av dom lyckligaste stunderna under den tiden. Sen dagen innan skolavslutning så stod det en liten Sparrows Ragtime, förkortat Ragge och väntade på mig i stallet en morgon. En liten grå sak, det är nog faktist den absoluta lyckligaste stunden i mitt liv hittills. Han var så otroligt söt, och helt underbar. 4 dagar efter så fick även Lara en liten hingst, det vart en Ubbys La Poo, men hon klarade inte fölningen själv och det var bara jag och Johanna hemma, så det var vi som fick dra ut honom. Lara fick väl ganska många komplikationer efter fölningen, hon vart jätte smal, då La Poo liksom åt upp henne, det spelade ingen roll hur mycket vi tröck i henne, sen så sprack hon även, men det är bra nu. Viran fick fång även fast hon hade föl.
Julen 2007
Sen så på hösten så fick jag min underbara sköthäst/medryttarhäst. Mamon, det tog ett tag innan vi två kom överens, men nu funkar allt bra utom när jag ska ta in honom.
Mamon i hans stall...
Viran och jag ute på promenad
Ragge idag.
Lara idag...
Jag tror att jag har fått med det viktigaste nu, allt är ju inte med, men dom "stora" händelserna är med.
Jag fick min första häst när jag var 10 år gammal, alltså året 2003 tror jag. Det var ett gotlandsruss som hette Heidi, och som blev min bästa vän. Jag lärde mig i princip allt på henne, hade aldrig gått på ridskola innan eller nåt, utan mamma hjälpte mig mycket, hon har haft 2 hästar innan vi fick Heidi. Sen så efter nått år började jag på en ridskola, där det bara fanns islandshästar, tröttnade efter 1 år, då jag också hade tävlat en gång, då jag kom 4 av 25 staratnde, var riktigt nöjd då. Heidi som var 28 år när jag fick henne började få ont i benen och när hon var 31 år så var vi tvugna att ta bort henne. Det är det värsta som har hän i mitt liv, kommer aldrig mer få se min bästa vän igen. Var utan häst i några månader, men stod inte ut särskilt länge, hade ingenting att göra, utan satt mest i stallet under alla henens täcken och grinade på sommarlovet, så i juli tror jag att det var så hittade vi Viran, eller Edens Evita. Ett 11 årigt connemara sto som jag föll för direkt, eller inte direkt tror jag, tyckte först att hon var jätte ful, det var för att hon var albino, men sen när jag fick leda henne dit, och hoppade upp i sadeln visste jag direkt att hon skulle bli min. Så efter 2 dagar var hon hemma hos oss, och den dagen kom även mammas häst Lara, eller La Traviata hem till oss. Ett 10 årigt svenskt varblod som varit travare. Mamma och jag red varenda dag som var kvar på sommarlovet, och sen på hösten ställde vi ut Viran. Kommer inte ihåg vad vi fick för poäng, men dom sa i alla fall att hon var av god rastyp och lite mer saker. Sen nästa sommar så skickade vi iväg hästarna för betäckning, det tog ett tag innan dom var helt fördiga, blev lite problem men endel saker, som till exempel så fick Lara tvillingar, men dom lyckades ta bort ett, och Viran fick fång.
Men sen så året efter så bröt jag ju foten på vintern när jag red Lara, en väldigt allvarlig skada, och har fortfarade ont ibland, och det kommer aldrig gå över. Så det vart slutet för ridiningen ett antal månader framåt, och när jag äntligen fick rida igen så hade jag ingen häst för att då var det för nära fölningen. Men jag red faktist några gånger med gips på i alla fall, några av dom lyckligaste stunderna under den tiden. Sen dagen innan skolavslutning så stod det en liten Sparrows Ragtime, förkortat Ragge och väntade på mig i stallet en morgon. En liten grå sak, det är nog faktist den absoluta lyckligaste stunden i mitt liv hittills. Han var så otroligt söt, och helt underbar. 4 dagar efter så fick även Lara en liten hingst, det vart en Ubbys La Poo, men hon klarade inte fölningen själv och det var bara jag och Johanna hemma, så det var vi som fick dra ut honom. Lara fick väl ganska många komplikationer efter fölningen, hon vart jätte smal, då La Poo liksom åt upp henne, det spelade ingen roll hur mycket vi tröck i henne, sen så sprack hon även, men det är bra nu. Viran fick fång även fast hon hade föl.
Julen 2007
Sen så på hösten så fick jag min underbara sköthäst/medryttarhäst. Mamon, det tog ett tag innan vi två kom överens, men nu funkar allt bra utom när jag ska ta in honom.
Mamon i hans stall...
Viran och jag ute på promenad
Ragge idag.
Lara idag...
Jag tror att jag har fått med det viktigaste nu, allt är ju inte med, men dom "stora" händelserna är med.
Kommentarer
Postat av: Susanne
Söta hästar :) hopppas du har en mysig söndag!
Postat av: Sofia
Gud vilka fina hästar allihop. Du ska vara lycklig att ni har tid och pengar för egna hästar jag vill så gärna ha en men jag har varken tid eller pengar. Och nu har min allra bästa vän försvunnit, dom sålde hästen jag red privat på och nu är inga hästar kvar i stallet så himla sorgligt. saknar henne hela tiden, hoppas du får fler fina stunder med dina hästar!
Trackback
